Sunday, November 20, 2011

Its you..

To whom it may concern,

Almost 4 years has it been...
I never thought it would end like this...
The decision that you made has truly given a tremendous impact towards myself...
But it's yours to be made, and I'm just respecting you by accepting it..

Our memories together, be it good or bad times, when enjoying or crying, has always been a truly precious memento for me.. A lot of hardship that we've been through together, but yet this is how it ends. To tell you the truth, I never expected this is how it's gonna end between us. We'd gone through worst situations that could easily threatened our relationship. But I never give it up so easily, because I believe in our relationship. Yet, a truly unexpected couple of events that triggered the end of our strong relationship.

I know I had done so many wrong things to you, and I'm truly sorry for all of that.. But know this, there are couples of more positive side of solution that we could come up with rather than breaking up. This is not even the first time this kind of situation occurred between us, if you do know what I meant.. But still, the decision has been made and I have to respect it.

I may not be the perfect guy that any girl would wish for..
The guy who would sacrifice all his time to be with you..
The guy who could afford all kinds of luxuries for you..
The guy who would be there for you whether you need him or not...
But I can tell you this..
I'd always, and will always be there as much as I can for you, support you in anyway I can, be the person you truly can count on whether during a shiny or rainy days..

I'm truly sorry, I couldn't ever forget you..So many ways I've tried, yet I'm becoming more and more prone to love and care about you each and every day. I don't even know whether you're truly meant for me or not, but I keep believing you are. Because deep down my heart I've always believe in us and our relationship.

Whatever may happen after this, I will always be there for you if you ever need me. If you ever find someone who's better than me, don't hesitate if he's truly meant for you. Don't ever worry about me, I'll be okay. Because the most important thing for me is seeing you happy with you life, and that is enough for me to keep breathing and continue living even alone.. Even as friends, I'll be there whenever you need me. Always know that you can count on me all the time, and I'll support in whatever good things that you are doing. If our relationship is strong, I'm sure we'll be together again.. But if not, just know that there is someone better out there waiting for you.

If you do read this post, then I'm sorry if I ever make you think back all those things. But this post is meant for both of us. I love and miss you so much sweetheart, take care of yourself always. Don't ever get too stressed out, be happy and smile always. ^_^

Thursday, October 14, 2010

P/s.. _ _ _ _ _ saya bler nak msuk..??

Da lama x blogging,tetiba rasa cam nak lak...
Btw,i have a question for you guys. What would you do when you're out of money?

Well,here's my case...Dari start msuk blaja kat Uni,IPTS lak tu,sumer standard byr sendiri..Nak tgu pihak berkenaan mmg harapan la..Sekejap kata masuk awal sgt, sekejap kata kna tgu, sekejap kata x siap lg,& alasan ni mmg dorg rotate ajer setiap kali tepon..

Bler kol dorg,mesti ader tagline nyer... "_ _ _ _~~~" (fill in the blanks with the correct answer)
Nak marah2 pun rasa cam xnak ajer,sbb suara operator lemah lembut sgt~
Sampai da jd rutin harian da mendengar tagline tu tiap2 hari..
Ratio dapat masuk channel & bercakap dgn orang yg btul lak... 2:10
mmg kol semata2 nak dgr ringing n tagline tu ajer lak..
Bler dapat msuk channel yg btul2,tetibe org berkenaan pulak xder...

To sum it up, rutin tepon2 ni semata2 utk bertanyakn satu benda sahaja = wut the f* is my allowance status rite now..??
Skrg da hampir abes satu semester blaja nak Uni,tp yg best duet utk sara hidup sumer tanggung sndiri..sempat gak la merasa jadi "private" student kat Uni ni satu sem..

Kol punya kol...
Tagline demi tagline...
Excuses demi excuses...
akhirnya...
dorg bagi satu jwpn yg mmg membuat hatiku tergoda utk pasang bom kat level 3 of a certain building..
"Please wait for us to call you, when all the required preparations for the documents are finished..Until then,please stay put.."
itu jwpn yg diberi 2,3 hari yg lalu bler da dpt kol org yg berkenaan balik setelah sekian lama menjejak kasih beliau~
And to make it more memorable, dier ader tmbh tagline yg rasanya sama apabila anda mengunyah cili padi yg masak dan ranum...
"Nama sy bla bla bla...Sy blaja kat Uni bla bla bla..."
"Sebentar ya,adik.."
*bertnya kpd kwn seblah* "Weh,si polan...Ader ke bdk KMB yg masuk Uni bla bla bla...??Xder ke?Jap2.."
"Urm,adik..Adik msuk blaja bulan aper adik?"
"3 bulan lepas..."
"Oh,mcm tue.Adik kasik nama penuh,no IC n no phone..Nnt sy inform adik balik ya dlm masa terdekat"
Cakap pom2!! tp mmg janji tinggal kenangan...terpaksa aku tepon balik 2,3 hari yg lalu then bru dorg ckp nak siap dah,dlm proses nak settle2 bnde..

Waaa....mmg dorg ni rajin wut keje kn,kn..??
Seyes aku fhm,susah sgt2 nak handle sorg student yg terlepas lari masuk blaja awal sgt kn..
smpai da lupa da existence bdk tu.. *two thumbs up + my middle finger

Jgn la nak rosakkn nama baik sesebuah organisasi or syarikat, klu da taw "busy" sgt nak wut keje smpai kebajikan org yg berkenaan pun x amik taw...susah gak ar cmtue,kerana dakwat pilot G3 setitik, abes biru kuah kari ikan... =.="

Dlm sumer part yg annoying ni,part yg paling aku suka n xkn marah2 mmg satu ajer..
tagline = "_ _ _ _~~~"
Saaaayang korg sgt2,sbb akhirnya tahu jgk kewujudan aku.. =)
tepon punyer tepon,hati punyer la saket,tgu punyer tgu..
setelah hampir 3 bulan lamanyer..
settle gak...

Tuesday, May 4, 2010

KMB.....

KMB.... = sawit???
Tue la benda yg bermain di fikiranku semenjak aku mula menjejakkn langkahku di Kolej Mara Banting.. Sebelum nie aku dah pernah dtg sini sbb nak anta abg sulung mengaji, itu pun tahun 2002.

X byk pun perubahan yg berlaku dkt sini, fikir benak hatiku~ (monolog dalaman). Yg berbeza setiap tahun hanyalah panjang pendek rumput dan tambah tolak ilmu pengetahuan yg aku dpt kat sini. Benda second yg wut aku terkejut ialah bila aku dpt duduk dlm klas engineering yg penuh dgn kumbang2 pelik, tetapi semuanya mengelilingi sekuntum bunga mawar yg sentiasa mekar dan segar hinggalah ke akhir pengajianku di sini.. Namanya pun dah ckup utk wut diri seseorang itu berasa tenang bila mendengar, tetapi klu dorg ddk klas aku 2 tahun rasenyer berubah sket kuwt pandangan tue,hehehe~
Bler aku masuk bilik lps siap registration, walao....satu bilik utk 2 org bhai, n agak kecik bagi aku..Mungkin sbb cara susun dier kuwt,tp kulihat rumateku blum tiba lg...Aku pun bergegas la kemaskn bilik tuh, n kemas punyer kemas, tetibe satu beg besar berhenti dpn bilik aku,n hamba Allah yg pgg beg tue senyum2 kat aku...Aku mule rase pelik, adik bakal rumate aku kuwt nih...pastu dier slm dgn aku,ckp name dier n tanye aku penghuni bilik nie jgk ke?Aku pun dgn masih terkesima menjawab "a'ah,so ko la rumate aku ek?"Rumate ku mmg seorg jambu...Tgk muke dier pun aku igt bdk form 3 maner la sesat nih~hehe,no offense rumate *wink2.Ktorg mule kemas same2, sembang2 same2, makan same2, gi solat kat surau same2,tidur pun same2~ ehem,time ajer same yea,katil lain2~ :D

Minggu orientasi memang agak berjaya menidurkan diriku, tapi time wut xtvt mataku berjaya membuka dgn luas.Bler tiba time kne kemaskn klas,aha....Satu peristiwa yg agak menyayat hati berlaku di kelasku....X sepenah2 dlm sejarah idup aku n kat KMB nih ader klas semua bdk laki2 dgn sorg bdk pmpuan, sumpah x ddk senang nyer cik adik manis nih..Asalnyer sume tgh kemaskn tingkap n langsir, pastu tetibe aku nmpk MarMad(bukan nama sebenar) dtg..Dier cam terpinga2 kat dpn pintu sambil tgk ktorg wut sume keje. Pastu lame gak la dier ddk tepi pintu tue, n aku tgk mimik muka dier cam berharap nak tolong ktorg yg len nie sgt2.. Xper, pastu tetibe aku nmpk jam klas da abes bateri, aku pun terus gi beli bateri kat koop..Bler dah dtg balek aku pun trus ajer la psg bateri bru tuh n sangkut jam tue kat dinding balik. Then, aku nmpk si MarMad nih tgh ddk sorg2 kat tangga blakang klas ktorg, so aku pun gi la approach dier..Aku tanyer la,"Marmad, naper yg ddk sorg2 nie?Jom la gi kemas same2,baru rase sronok."Pastu, aku pun bg la bateri lebih yg aku beli td kat dier, n aku mntakkn dier tlg smpankn..Tiba2~tiada angin tiada HUJAN~pipinya mulai mengalirkn air mata dihadapanku~

Aduh,saket nih...Takut jgk aku,sbb dier trus nangis btul2 lps aku ckp kat dier cmtue,n tanpa rasa segan silunyer~aku kembali ke dlm klas n gtaw kat bdk2 len...(sengal punyer makhluk).Then dorg pun bergilir2 la gi pujuk MarMad, then dier pun trus balek...Seyes ari tue aku rase agk bersalah dgn MarMad...huhu,aku hrp dier da maafkn aku psl bende tuh skrg nih ^^

Minggu pertama pembelajaran start,mmg sakit jiwa...ptg isnin kuwt klu x slap aku, dh kne kelentong dgn rumate aku sndiri,sob2~Situasinyer:
Rumate:"Weh pidot, ptg nie ader xtvt taw kat dewan,pkul 3 nnt"
Aku :"Wokeh,ko nak gi skali x?"
Rumate:"X,aku nak rehat2 kjap.Ko gi la dulu,nnt aku follow yeak."
Aku :"Okeh..Eh,jap2.Pkai bju aper weh?"
Rumate:"Owh,bju kemeja bertali leher dgn sluar slack.."(keji nyer rumate,haha)
Aku :"Okay,aku siap2 dulu n gi dulu yek"
Rumate:"Okay,pidot.."(cover senyum dgn bantal)
So,aku pun gi la dewan dkt kul 2.45 ptg cmtue dgn smgt berkobar2...OTW,tetibe rumate aku kol..
Rumate:"Weh pidot,ko kat maner weh?"
Aku :"Haa,owh..Aku dah kat depan dewan dah nie.Asal xder org lg nie weh?"
Rumate:"Ntah,dorg mmg lmbt kuwt.Kat blok skrg nie pun bru ader baper org jer yg tgh
siap2.."(bajet ko ek rumate) T_T
Aku :"Oh,yeke..Xper2,aku tgu jelah kat sini.Ko dah otw ke?"
Rumate:"A'ah,aku bru ajer lps siap nih.Japgi aku smpai aku kol ko yek."
Aku :"Okay,jgn lmbt2 ek.Sumpah pns kat sini"(aircond dewan maner bukak time nie)
Pastu,aku pun tgu....Tapi x smpai seminit,rumate aku kol balek...
Rumate:"Slm,pidot..Weh,dah rmai org ke kat dewan?"
Aku :"Kumslm,x pun..Aku nmpk aku sorg ajer kat sini~"(dgn perasaan hampa)
Rumate:"Hik,hik,hik....Pidot,maner ader xtvt ptg ni pidot..."(gelak sumpah sinis
gler,klu ader dpn mate mmg dah aku cabut bulu kaki dier smpai abes,grr)
Aku :"HAA??Ko biar btul?Btul xder xtvt nih?"
Rumate:"A'ah,maner ader la pidot.Aku tipu ko ajer,hehehe..."(gelak yg makin sinis~)
Aku :"Otak ko tul...Cis,tgu ko pas aku balek bilik nnt"(hot flush~)
Rumate:"Haha,meh la balik bilik.Kang malu jer ko sorg2 kat situ~"
Aku :"Haa,yelah...Aku balik skrg jgk~"
Aha,mangkuk jepun nyer rumate...minggu first dah kenekn rumate sndiri,huhu~tp xper,sbb bende nie la aku rpt dgn dier smpai skrg w'pun aku da pindah blik.. Tp peristiwa tuh mmg agak me"hot-flush"kn diriku jgk la..Dah la tgh panas tgu kat depan dewan,pastu tmbh malu nyer lg~naseb bek xder org lalu tanya aper2 kat aku,fewh~

So,ini sedikit sebyk kenangan aku di KMB..Nmpk cam sikit, tp nnt ader lg smbungannyer dlm post aku yg seterusnyer~
Until then,keep munching cookies~
*munch2~
sdpnyer biskut~ ^^